Konsumenternas ökade förväntningar på företagsledare och varumärken att agera på ett hållbart och cirkulärt sätt kommer inte att försvinna. All forskning pekar på brådskan av åtgärder, skriver Dr Rodney Collins.

I mars släppte Mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) den fjärde och sista delen av sin forskning om klimatkrisen, som sammanfattar framtida åtgärder som måste vidtas för att stoppa framstegen av klimatsammanbrottet.

En av dess starkaste varningar är att framtida mänskligt liv kommer att bero på åtgärder som vidtas under de nästa sju åren.

Rapporten kommer att ligga till grund för diskussionerna på COP28, som äger rum i slutet av detta år. Mycket av den har redan granskats av FN:s 200 deltagande nationer, och det är rättvist att säga att kärnan i debatten hittills har förts på en regeringsnivå.

Men med brådskande kritik kan vi inte enbart lita på regeringar för att agera tillräckligt snabbt. En annan viktig bedömning av rapporten är att ”den globala ekonomiska nyttan av att begränsa den globala uppvärmningen till 2 grader, överstiger kostnaden för att mildra den i större delen av den bedömda litteraturen.”

På andra sätt lönar det sig att hålla planeten vid liv — och de system i vilka vi opererar idag kanske inte är upp till uppgiften.

Varumärkesimperativ — agera nu eller förlora på lång sikt Det är inte bara IPCC som säger detta. Kunderna, de människor företag sannolikt tar mest hänsyn till, säger detta också. Faktum är att de ropar ut det.

Nylig forskning utförd av vår underrättelseenhet på McCann Worldgroup, Truth Central, fann att 90% av allmänheten anser att företagsledare bör vara lika ansvariga inför allmänheten som politiska ledare, och tre av fyra européer förväntar sig att varumärken ska spela en större roll i att lösa samhällsproblem.

Klimatförändringarna är i förgrunden av dessa problem, och oron accelererar bara.

Aramco är det senaste energibolaget som tillkännager rekordvinster för 2022, hjälpta av de skenande energipriserna efter Rysslands krig i Ukraina.

Saudioljejätten Aramco har tillkännagett en rekordvinst på 151 miljarder euro för 2022, vilket markerar en ökning med 46,5% för det statligt ägda bolaget jämfört med förra året.

Aramco är det senaste energiföretaget som rapporterar rekordvinster, efter att energipriserna sköt i höjden efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022.

Största delen av den dividendsumman kommer att gå till den saudiarabiska regeringen, som äger nästan 95% av aktierna i bolaget.

Aramco hoppas också på att öka sin produktion för att ta tillvara på marknadsefterfrågan när Kina återinträder på den globala marknaden efter att ha lyft sina coronarestriktioner. Detta skulle kunna höja de miljarder som behövs för att betala för kronprins Mohammed bin Salmans planer på att utveckla futuristiska stadslandskap för att vrida Saudiarabien bort från oljan.

”Med tanke på att vi förutser att olja och gas kommer att förbli väsentliga för den överskådliga framtiden, är riskerna för underinvestering i vår bransch verkliga – inklusive bidrag till högre energipriser,” sa Saudi Aramcos VD och president Amin H. Nasser i ett uttalande.

I en tweet riktade Amnesty Internationals generalsekreterare Agnès Callamard kritik mot de exorbitanta vinsterna – och pekade på effekterna av fossila bränslen på klimatförändringarna samt tillade att rikedomen samlades in under en global levnadskostnadskris.

Saudiarabien har lovat att ha netto-noll koldioxidutsläpp till 2060, liksom Kina och Ryssland, även om dess planer för att uppnå det målet förblir oklara.

Oljepriserna har stigit ytterligare efter att de nådde en tio månaders rekordnivå på torsdag, och gaspriserna är också på väg mot sin högsta nivå för året.

Oljepriserna är på uppgång på de stora råvarumarknaderna, efter att positiva ekonomiska data från Kina ökat förväntningarna på en stigande efterfrågan från världens näst största ekonomi.

Kinas industriproduktion och detaljhandelsförsäljning växte mer än väntat i augusti, enligt de senaste uppgifterna, vilket tyder på att världens näst största ekonomi börjar stabilisera sig.

Världsreferenspriset på Brent-olja steg med 65 cent, eller 0,7 %, till 94,35 dollar per fat klockan 0630 GMT, medan det amerikanska West Texas Intermediate-råoljan (WTI) var upp 67 cent, också 0,7 %, till 90,83 dollar per fat.

De är båda prissatta till sin högsta nivå i år, vilket är en uppgång på ungefär 4 % jämfört med förra veckan.

De så kallade terminerna är en stark indikator på investerares förväntningar på marknaden, och signalerar generellt vad de är villiga att betala per månad för ett fat olja.

Tidigare orsakade oro över tillgången att priserna steg, eftersom de stora oljeproducenterna Ryssland och Saudiarabien meddelade förra veckan att de kommer att hålla sin tillgång låg fram till årets slut.

Detta följdes av Internationella energiagenturens rapport, publicerad tidigare denna vecka, som angav att de förlängda nedskärningarna i oljeproduktionen kommer att resultera i ett marknadsunderskott under de sista tre månaderna av 2023.

Den nyligen katastrofala översvämningen i Libyen väckte oro för att OPEC-landet, en nyckelleverantör till Europa, inte kommer att kunna leverera sina en miljon fat olja per dag.

Volatilitet är den enda säkerheten i Europa I Europa är det enda säkra att ingenting är säkert; analytiker förutspår volatilitet på marknaden, främst på grund av en blandad utsikt.

Stigande oljepriser har en direkt påverkan på naturgaspriser. Medan naturgaspriser och bensinpriser över hela världen visar en liten ökning hand i hand med oljepriserna, var det europeiska naturgasprisreferenspriset, Dutch TTF, ned med mer än 2,5 % på fredagen kl. 12:00 CET.

Detta tyder på att den europeiska marknaden främst domineras av en dyster ekonomisk utsikt, lett av Tysklands sviktande ekonomi, och att efterfrågan på kontinenten är låg.

Dock, med osäkerheten kring arbetarstrejkerna vid Chevrons anläggningar för flytande naturgas (LNG) i Australien, kan en ökning av priserna lätt vara på gång för Europa.

Ett av de största kreditvärderingsinstituten, Fitch Ratings, förväntar sig en tillfällig prisökning i Europa. Chevrons anläggningar i Australien står för cirka 7 % av den globala LNG-försörjningen. De säljer främst på de asiatiska marknaderna.

Strejkerna förväntas vara och förlänga tiden denna försörjning saknas från marknaden. Som sådan kan asiatiska köpare vända sig till andra LNG-leverantörer, i konkurrens med Europa, under strejkernas gång, vilket i sin tur driver upp priserna.

Å andra sidan finns det också förväntningar på att Europa i år kommer att se en annan mild start på vintern vilket kan försena efterfrågan på uppvärmning. Dessutom är naturgasreserverna ungefär 94 % fulla i Europa.